Det finns nu
en möjlighet att DNA-testa mot PRA CORD 1 vilket vi
inom springerklubben tycker är bra. Vi vet
enligt forskarna att det finns flera olika former av PRA på vår ras.
Detta innebär inte att man kan sluta att ögonlysa
sin hund innan parning (max 1 år innan
parningstillfället)
Här nedan kommer den
senaste informationen om DNA testningen för PRA.
RAPPORT FRÅN AVELSKOMMITTÉN
NEWS FROM ANIMAL HEALTH TRUST (engelska)
NYHETER FRÅN ANIMAL HEALTH TRUST
(svenska)
PRA (engelska)
PRA (svenska)
VETERINÄRRREFLEKTION OM GENTESTER (leg.veterinär och
ögonlysare Inger Jansson)
Obs: I dagsläget godtar SKK inga DNA-prover som är
tagna med svabprov, men detta är den provsort som
Animal Health Trust använder sig av för DNA-test av
PRA CORD 1 för närvarande. Vi kommer att föra en dialog med
SKK om det finns en möjlighet att detta test kan bli
möjligt för dem att godta och föra en central
registrering av detta i framtiden. Tills vidare kommer
Springerklubben
att föra ett register för DNA-testade
hundar mot PRA precis som vi gör med fucosidos.
blankett för analys av PRA
REMISS FRÅN SKK (att
ladda ner)
DNA-testade springrar mot PRA cord 1
LISTA
LISTA EFTER FRIA FÖRÄLDRAR.
Kopia
på certifikatet av gentesten skickas till:
Kerstin Nilsson, Bigatan 5, 742 35
Östhammar
6983nilsson@telia.com
PRA LISTA
.Endast sjuka hundar redovisas på listan.
Här
kan du läsa lite om PRA
Veterinärer med speciell kompetens att påvisa ärftligt betingade ögonsjukdomar.
Stamtavlestudier visar att vi har många
anlagsbärare för PRA, ibland dubblerade, i många hundars
stamtavlor. Detta ger stor oro inför framtiden Vi vet
inte när eller om det kommer ett DNA-prov
för PRA på vår ras. Vi kan också se en ökning vad gäller
multifokal RD
De flesta uppfödare ögonspeglar sina
hundar innan parning. Ett bekämpningsprogram medför
således inte några stora förändringar för uppfödarna.
Springerklubben skall verka
för:
-
att information om SK: s
avelspolicy gällande ögon kommer fram i
Springertidningen, på hemsidan samt på uppfödarmöten.
-
att uppmuntra till att
ögonspegla även äldre hundar.
-
att årligen följa
utvecklingen av nya PRA fall.
-
att följa och
stödja utvecklingen av DNA-tekniken gällande PRA.
Glaukom
är ett problem som har en
stor gråzon. Många fall förblir oupptäckta pga.
tystnadsplikten hos veterinärkåren samt annan byråkrati.
Vi är klart överrepresenterade jämfört med andra raser
vad gäller glaukom.
Hundarna kommer in akut på ett
djursjukhus eller klinik. Hunden opereras akut, dvs.
ögat tas bort och sällan finns då en ögonspecialist som
kan skriva ut den s.k. ”gula lappen” som medför att
fallet blir känt och registreras hos SKK.
Glaukom är ett stort lidande för hunden
med stor smärta. Ofta drabbas även det andra ögat vilket
medför avlivning för hunden. Hunden drabbas ofta av
glaukom under sina bästa år, 3-5 års ålder
Springerklubben skall verka för:
-
att fortsätta att samla
blodprov från PRA-drabbade hundar samt deras
släktingar för framtida forskning.
-
återkommande information
om glaukom i Springer tidningen, på webbsidan och på
uppfödarträffar under en 5-årsperiod
-
att utveckla en enkel
rutin för inrapportering av glaukom till
avelskommittén.
Som en första åtgärd
inom RAS ram rekommenderar Springerklubben alla
medlemmar att informera sig om de olika
ögonsjukdomar som förekommer och hur de yttrar sig
och hur arvsgången är. Här nedan följer en liten
lathund över ögonsjukdomar och deras förklaringar.
|
Diagnos
|
Förklaring
|
Arvsgång
|
Avelspolicy
|
|
Total katarakt |
Är en grumling av hela
linsen som resulterar i blindhet. Ärftliga former är
vanligtvis dubbelsidiga. Vid förvärvad (ej ärftlig)
total katarakt finns i allmänhet även andra
förändringar i ögat.
|
Total katarakt hos
unga hundar 0-4 år betraktas som ärftlig, om inte
påvisbar yttre orsak finns. Diabetes är den
vanligaste orsaken. Arvsgången är dock är inte
säkert fastställd. |
Avla EJ på
drabbad hund med misstänkt ärftlig total katarakt.
Registrera fallet centralt.
|
|
Bakre polär katarakt |
Grumling under bakre
linskapseln. Många är progressiva och ger
synnedsättning. Försämras ofta men kan ta flera år.
Liten bakre polär
katarakt påverkar inte synen. Hälften förvärras inte
under de första åren. |
Arvsgången är inte
säkert fastställd.
Troligen finns ett
samband med total Katarakt.
|
Avla EJ på hund
med bakre polär katarakt. |
|
Främre
Y-söms katarakt |
Små grumlingar i
främre linsbarken som ökar i antal och storlek med
åldern.
|
Sannolikt ärftlig men
påverkar inte synen. Fortskrider långsamt. |
Påverkar inte
avelsvärdet.
Para EJ två
hundar med Y-söms katarakt.
Följ upp individen och
avkomman. |
|
Övrig partiell
katarakt |
Katarakter som inte
passar in i övriga grupper.
De allra flesta är
harmlösa.
En del bör följas upp
då det kan bli total katarakt |
|
Avel kan tillsvidare
ske på hund om ögonveterinären gjort bedömningen
"sannolikt EJ ärftlig" på ögonlysnings-intyget.
|
|
PPM
|
PPM är tunna trådar
som utgår från regnbågshinnan. Det är rester från
pupillmembranet en vävnad som täcker pupillen under
foster stadiet.
Grava fall
Då kan större delen av
pupillen vara täckt av en mörk hinna av samma färg
som hundens Iris.
Lindriga fall
Då är en enda PPM tråd
tunn som en spindelväv och bara synlig vid
undersökning med förstoring.
PPM förekommer
sporadiskt i många raser.
|
|
Para EJ två
hundar med PPM. |
|
Retinal
dysplasi
RD |
Näthinneförändring med varierande utbredning från
enstaka näthinneveck till total avlossning.
Kan
diagnostiseras tidigt i hundens liv. |
|
|
|
Multifokal
RD
MRD |
MRD kan om
den är i större omfattning påverka synen. Vid MRD
ses ibland även förändringar i linsen.
Ärftlig
hornhinnegrumling och näthinneavlossning. |
En form av
MRD som kan påverka synen finns familjärt hos ESS.
Enligt en undersökning i USA föreligger autosomal
reccesiv nedärvning. Polygen arvsgång är möjlig
enligt andra. |
Använd ej
hundar med total RD eller MRD i avel. |
|
Geografisk
RD
|
Hästskoformad avlossning. Stor näthinneavlossning
|
|
Avla EJ
på drabbad hund. |
|
Näthinneveck |
Kan uppstå
av andra än genetiska orsaker. |
|
Para EJ
två hundar med näthinneveck |
|
Glaukom
|
Det finns
inga tidiga varningstecken. Diagnosen fastställs
först när symtomen är mycket allvarliga. Slutstadiet
av sjukdomen är förhöjt tryck i ögat och smärta.
Ärftliga
och förvärvade egenskaper samverkar.
PÅ
ögonvitan syns då tjocka ringlande blodkärl. Det
sjuka ögat ser större ut än det friska. Hornhinnan
blir dimmig och pupillen har slutat reagera på ljus.
Trycket i
ögat är ofta dubbelt så högt som normalt.
Hunden har
mycket ont och blir passiv och slö.
Sjukdomen
utvecklas först när hunden uppnått vuxen ålder.
De två
vanligaste orsakerna till glaukom är missbildning i
pektinalligament som fungerar som ett silsystem för
ögat eller för trång avflödesvinkel. |
Är ej
fastställd men man kan se en familjär nedärvning.
Tikar drabbas oftare än hanar.
Hunden
insjuknar oftast när den är mellan 3-5år.
Glaukom kan
vara primär eller sekundär.
Kan orsakas
t.ex. av skada eller linsavlossning
|
Para EJ
drabbade djur.
Arbeta med
sjukdomen som med autosomal reccesiv nedärvning.
|
|
Progressiv retinal atrofi
(PRA)
|
Näthinnan
förtvinar långsamt.
PRA påvisas
vid ögonlysning långt innan hunden får synproblem.
|
Arvsgången
är enkel autosomal reccesiv.
Föräldrar
till PRA-fall är anlagsbärare.
Avkomma
till PRA-fall är anlagsbärare.
25 % av
syskon till PRA-fall har PRA.
2 av 3
symptomfria syskon till PRA-fall är anlagsbärare
Avkomman
måste få anlaget från båda föräldrarna för att
sjukdomen skall visa sig
PRA är
alltid dubbelsidig.
|
Avla EJ
på PRA-fall eller anlagsbärare = föräldrar eller
avkommor till PRA fall.
Avla EJ
heller på helsyskon till PRA-fall då dessa till 67
% är anlagsbärare av sjukdomen.
Sjuka
hundar bör identifieras
Det räcker
inte att slå ut endast de sjuka djuren.
Anlagsbärarna sprider sjukdomen
Rekommendation att ögonspegla gamla hundar.
|
|
Entropion
|
Inåtrullning av ögonlockskanten. Detta medför
irritation i ögat och ofta skador på hornhinnan. Två
former ses hos hund. |
Alla anser att detta är ärftligt men det finns inga
vetenskapliga studier som bekräftar detta. |
Bör ej användas i avel |
|
Ektropion
|
Utåtrullning av ögonlockskanten |
Alla anser att detta är ärftligt men det finns inga
vetenskapliga studier som bekräftar detta. |
Bör ej användas i avel |
|