ÖGON

 
Det finns nu en möjlighet att DNA-testa mot PRA CORD 1.  Vi vet enligt forskarna att det finns flera olika former av PRA på vår ras.
Detta innebär inte att man kan sluta att ögonlysa sin hund innan parning (max 1 år innan parningstillfället)
Här nedan kommer den senaste informationen om DNA testningen för PRA Cord1.
 
RAPPORT FRÅN AVELSKOMMITTÉN NEWS FROM ANIMAL HEALTH TRUST (engelska) NYHETER FRÅN ANIMAL HEALTH TRUST (svenska)
PRA (engelska) PRA (svenska) VETERINÄRRREFLEKTION OM GENTESTER (leg.veterinär och ögonlysare Inger Jansson)

Obs: I dagsläget godtar SKK inga DNA-prover som är tagna med svabprov, men detta är den provsort som Animal Health Trust använder sig av för DNA-test av PRA CORD 1 för närvarande. Vi kommer att föra en dialog med SKK om det finns en möjlighet att detta test kan bli möjligt för dem att godta och föra en central registrering av detta i framtiden. Tills vidare kommer Springerklubben att föra ett register för DNA-testade hundar mot PRA precis som vi gör med fucosidos.

DNA-testade springrar mot PRA cord 1
LISTA
LISTA EFTER FRIA FÖRÄLDRAR.

Kopia på certifikatet av gentesten skickas till:
Lena Lindh-Carlsson, Länsv.10, Solhem
, 749 52 Grillby


PRA LISTA .Endast sjuka hundar redovisas på listan.

Här kan du läsa lite om PRA

Veterinärer med speciell kompetens att påvisa ärftligt betingade ögonsjukdomar.

Stamtavlestudier visar att vi har många anlagsbärare för PRA, ibland dubblerade, i många hundars stamtavlor. Detta ger stor oro inför framtiden Vi vet inte när eller om det kommer ett DNA-prov för PRA på vår ras. Vi kan också se en ökning vad gäller multifokal RD

De flesta uppfödare ögonspeglar sina hundar innan parning. Ett bekämpningsprogram medför således inte några stora förändringar för uppfödarna.  

Springerklubben skall verka för:                                                                

  • att information om SK: s avelspolicy gällande ögon kommer fram i Springertidningen, på hemsidan samt på uppfödarmöten.

  • att uppmuntra till att ögonspegla även äldre hundar.

  • att årligen följa utvecklingen av nya PRA fall.

  • att följa och stödja utvecklingen av DNA-tekniken gällande PRA.

Glaukom är ett problem som har en stor gråzon. Många fall förblir oupptäckta pga. tystnadsplikten hos veterinärkåren samt annan byråkrati. Vi är klart överrepresenterade jämfört med andra raser vad gäller glaukom. Hundarna kommer in akut på ett djursjukhus eller klinik. Hunden opereras akut, dvs. ögat tas bort och sällan finns då en ögonspecialist som kan skriva ut den s.k. ”gula lappen” som medför att fallet blir känt och registreras hos SKK. Glaukom är ett stort lidande för hunden med stor smärta. Ofta drabbas även det andra ögat vilket medför avlivning för hunden. Hunden drabbas ofta av glaukom under sina bästa år, 3-5 års ålder 

Springerklubben skall verka för: 

  • att fortsätta att samla blodprov från PRA-drabbade hundar samt deras släktingar för framtida forskning.

  • återkommande information om glaukom i Springer tidningen, på webbsidan och på uppfödarträffar under en 5-årsperiod

  • att utveckla en enkel rutin för inrapportering av glaukom till avelskommittén.

Som en första åtgärd inom RAS ram rekommenderar Springerklubben alla medlemmar att informera sig om de olika ögonsjukdomar som förekommer och hur de yttrar sig och hur arvsgången är.
Här nedan följer en liten lathund över ögonsjukdomar och deras förklaringar.

 

 

Diagnos

 Förklaring
 

 Arvsgång

Avelspolicy 

Total katarakt

Är en grumling av hela linsen som resulterar i blindhet. Ärftliga former är vanligtvis dubbelsidiga. Vid förvärvad (ej ärftlig) total katarakt finns i allmänhet även andra förändringar i ögat.

 

Total katarakt hos unga hundar 0-4 år betraktas som ärftlig, om inte påvisbar yttre orsak finns. Diabetes är den vanligaste orsaken. Arvsgången är dock är inte säkert fastställd.

Avla EJ på drabbad hund med misstänkt ärftlig total katarakt. Registrera fallet centralt.

 

Bakre polär katarakt

Grumling under bakre linskapseln. Många är progressiva och ger synnedsättning. Försämras ofta men kan ta flera år.

Liten bakre polär katarakt påverkar inte synen. Hälften förvärras inte under de första åren.

Arvsgången är inte säkert fastställd.

Troligen finns ett samband med total Katarakt.

 

Avla EJ på hund med bakre polär katarakt.

Främre
Y-söms katarakt

Små grumlingar i främre linsbarken som ökar i antal och storlek med åldern.
 

Sannolikt ärftlig men påverkar inte synen. Fortskrider långsamt.

Påverkar inte avelsvärdet.

Para EJ två hundar med Y-söms katarakt.

Följ upp individen och avkomman.

Övrig partiell katarakt

Katarakter som inte passar in i övriga grupper.

De allra flesta är harmlösa.

En del bör följas upp då det kan bli total katarakt

 

Avel kan tillsvidare ske på hund om ögonveterinären gjort bedömningen "sannolikt EJ ärftlig" på ögonlysnings-intyget.

PPM

 

PPM är tunna trådar som utgår från regnbågshinnan. Det är rester från pupillmembranet en vävnad som täcker pupillen under foster stadiet. 
Grava fall

Då kan större delen av pupillen vara täckt av en mörk hinna av samma färg som hundens Iris.

Lindriga fall
Då är en enda PPM tråd tunn som en spindelväv och bara synlig vid undersökning med förstoring.
PPM förekommer sporadiskt i många raser. 

 

Para EJ två hundar med PPM.

 

    

Retinal dysplasi

RD

Näthinneförändring med varierande utbredning från enstaka näthinneveck till total avlossning.

Kan diagnostiseras tidigt i hundens liv. 

 

 

Multifokal RD

MRD

MRD kan om den är i större omfattning påverka synen. Vid MRD ses ibland även förändringar i linsen.

Ärftlig hornhinnegrumling och näthinneavlossning.

En form av MRD som kan påverka synen finns familjärt hos ESS. Enligt en undersökning i USA föreligger autosomal reccesiv nedärvning. Polygen arvsgång är möjlig enligt andra.

Använd ej hundar med total RD eller MRD i avel.

Geografisk RD  

 

Hästskoformad avlossning. Stor näthinneavlossning 

 

 

Avla EJ på drabbad hund.

Näthinneveck

Kan uppstå av andra än genetiska orsaker.

 

Para EJ två hundar med näthinneveck

Glaukom

 

Det finns inga tidiga varningstecken. Diagnosen fastställs först när symtomen är mycket allvarliga. Slutstadiet av sjukdomen är förhöjt tryck i ögat och smärta.

Ärftliga och förvärvade egenskaper samverkar. 

PÅ ögonvitan syns då tjocka ringlande blodkärl. Det sjuka ögat ser större ut än det friska. Hornhinnan blir dimmig och pupillen har slutat reagera på ljus.

Trycket i ögat är ofta dubbelt så högt som normalt.

Hunden har mycket ont och blir passiv och slö.

Sjukdomen utvecklas först när hunden uppnått vuxen ålder.

De två vanligaste orsakerna till glaukom är missbildning i pektinalligament som fungerar som ett silsystem för ögat eller för trång avflödesvinkel.

Är ej fastställd men man kan se en familjär nedärvning. Tikar drabbas oftare än hanar.

Hunden insjuknar oftast när den är mellan 3-5år.

Glaukom kan vara primär eller sekundär.

Kan orsakas t.ex. av skada eller linsavlossning

 

Para EJ drabbade djur.

Arbeta med sjukdomen som med autosomal reccesiv nedärvning.

Progressiv retinal atrofi

(PRA) 

Näthinnan förtvinar långsamt.

PRA påvisas vid ögonlysning långt innan hunden får synproblem. 

 

 

 

 

 

 

Arvsgången är enkel autosomal reccesiv. 

Föräldrar till PRA-fall är anlagsbärare.

Avkomma till PRA-fall är anlagsbärare. 

25 % av syskon till PRA-fall har PRA. 

2 av 3 symptomfria syskon till PRA-fall är anlagsbärare 

Avkomman måste få anlaget från båda föräldrarna för att sjukdomen skall visa sig

PRA är alltid dubbelsidig. 

Avla EJ på PRA-fall eller anlagsbärare = föräldrar eller avkommor till PRA fall.

Avla EJ heller på helsyskon till PRA-fall då dessa till 67 % är anlagsbärare av sjukdomen. 

Sjuka hundar bör identifieras

Det räcker inte att slå ut endast de sjuka djuren.

Anlagsbärarna sprider sjukdomen

Rekommendation att ögonspegla gamla hundar. 

Entropion

Inåtrullning av ögonlockskanten. Detta medför irritation i ögat och ofta skador på hornhinnan. Två former ses hos hund.

Alla anser att detta är ärftligt men det finns inga vetenskapliga studier som bekräftar detta.

Bör ej användas i avel

Ektropion 

Utåtrullning av ögonlockskanten

Alla anser att detta är ärftligt men det finns inga vetenskapliga studier som bekräftar detta.

Bör ej användas i avel